M-Bus mätare
M-Bus är ett standardiserat protokoll för avläsning av mätvärden via bus, därav namnet M-Bus (Meter Bus). Att det är standardiserat gör att det oftast kallas för ”öppet”, dvs. alla producenter har möjlighet att ansöka om att få använda det. Standardiseringen innebär att enheter från olika producenter i teorin kan prata med varandra.
Protokollet utvecklades för ca. 20 år sedan, för att kunna läsa av huvudmätare i fastigheter med högre upplösning än vad som var möjligt vid denna tidpunkten. Protokollet anammades snart av flera mätarproducenter, vilket i sin tur medförde tillverkarspecifika områden i M-Bus-telegrammet. Detta medför att man inte kan garantera en full avläsningsfunktion utan att kontrollera att M-Bus Mastern har möjlighet att tyda alla delar i protokollet. M-Bus stödde från början endast kommunikation med upp till 256 enheter, via sk. primäradressering. Senare tillkom adressering av fler enheter i samma nät då man använde sig av sekundäradressering istället. Begränsningen lever dock kvar i det faktum att väldigt få M-Bus Masters stödjer kommunikation med särskilt många mätare utan att använda sig av signalförstärkare. Man får alltså tänka sig för innan man bygger ett M-Busnät, och noga dimensionera systemet efter både dagens krav och eventuella framtida önskemål om att läsa av fler mätare i samma nät.
M-Bus Mastern är inställd på att fråga mätaren om aktuell mätarställning vid en given tidpunkt, och sedan spara undan denna i sitt minne, Masterns huvuduppgift är alltså att agera datalogger. Skulle trådfördindelsen brytas till en enskild mätare, eller om M-Bus Mastern tappar spänningsmatningen vid den inställda avläsningstidpunkten sparas alltså ingen mätarställning för det aktuella datumet för den eller de mätare som påverkas av felet.
Att M-Bus i huvudsak har utvecklats och designats för avläsning av huvudmätare innebär en del brister i fram för allt kvalitetssäkring och spårbarhet i systemet när det används för debitering.
